Nyheter

Homogeniserad eller ohomogeniserad?

Det här med homogeniserad eller ohomogeniserad mjölk – vad är skillnaden och varför vill man välja den ena eller andra sorten?

All mjölk innehåller fett i form av kulor av olika storlek. Förr i tiden lät man mjölken stå till dess att fettet flöt upp och lade sig på toppen av mjölken. Den största delen av fettet använde man för att göra grädde och i förlängningen även smör.

På femtiotalet (i samband med att allt färre mjölkade sina egna kor och folkhemmets standardisering) började man homogenisera mjölken i Sverige. Men vad innebär det? Jo, helt enkelt att fettet finfördelas så att det inte klumpar ihop sig. Det här görs oftast genom att mjölken i hastig fart passerar en smal kanal som kallas spalt. Turbulensen i den här spalten gör att fettkulorna splittras upp och alla bli lika stora. I och med den här proceduren blir mjölken mindre genomskinlig och lite vitare. Tack vare homogeniseringen oxiderar fettet inte lika lätt vilket minskar risken att mjölken börjar smaka sämre. Men. Både homogeniseringen innebär trots allt att vi är inne och manipulerar i vår mjölk. Och allt fler röster höjs för att undvika den homogeniserade mjölken.

Ohomogeniserad mjölk är alltså mjölk vars fettkulor är precis likadana som när mjölken lämnade kossans juver. Den kallas ofta lantmjölk och du uppmanas också att skaka mjölken innan du dricker den – för att fördela fettet helt enkelt.

Vår mjölk, nåja, våra producenters mjölk tillhör den här senare kategorin. Helt vanlig mjölk som dock kallas gammaldags eller lantmjölk.